Sci-Fimässan i Helsingborg 2017: En positiv upplevelse

Det var först när jag tittade på bilden hemma som jag upptäckte att det längst ner står "En så jävla bra film."Det var faktiskt några år sedan jag senast hade både möjlighet och intresse för att besöka The Scandinavian Sci-fi, Game & Film Convention, eller som den kallas i folkmun, Sci-Fimässan. Men i år befann den sig Helsingborg samtidigt som jag befann mig i Helsingborg, och Dennis Gustafsson, tecknaren av favoritserien Viktor Kasparsson, skulle vara på plats igen för att signera sitt senaste seriealbum. Så naturligtvis satte jag mig på cykeln och trampade dit. När jag började närma mig mässlokalen blev jag tvungen att stanna för att inte komma i vägen för några stormtroopers som höll på att bli fotograferade utomhus. Nät fotograferingen var klar släppte de lyckligtvis förbi mig. Skönt att jag inte behövde använda några tankeknep på dem.

Dennis Gustafsson signerar album. Ebbas Fik-påse till höger.Det gick snabbt att komma in på mässan trots en viss kö, och väl inne gjorde jag först en kort rekognosering innan jag begav mig bort till bordet där Dennis Gustafsson satt. Jag noterade att han som sann Helsingborgare (även om han numera bor i Malmö) hade en påse med kakor från Ebbas Fik. Han var lika trevlig som senast vi träffades, och insisterade på att inte bara skriva signatur i albumet utan att även rita en liten bild i det, precis som förra gången. Jag införskaffade också ett likadant album till Jönsson, eftersom han inte kunde närvara på mässan samma dag som Gustafsson, och det innebar faktiskt att jag fick rabatt eftersom jag köpte två album på samma gång. Tack för det, Jönsson! Och tack till Dennis, jag hoppas att han fick många besök efter mig!

Även om han troligtvis inte hade lockat mig till mässan på egen hand så tyckte jag det var kul att det bland kändisarna som kommit dit denna gång fanns skådespelaren Carl Weathers, kanske mest känd för rollen som Apollo Creed i Rocky-filmerna, men för mig främst associerad med rollen som George Dillon i Predator. Så när jag var färdig hos Gustafsson bestämde jag mig för få min bild tagen tillsammans med Weathers, specifikt med ett tufft armbrytargrepp i stil med det som han gör med Arnold Schwarzenegger i Predator:

Jag har tyvärr inte riktigt lika stora muskler som Arnold.

I min enfald trodde jag att jag skulle vara något originell med att vilja göra det greppet med Weathers, men så gott som alla andra som stod före och efter mig i kön till fotograferingen gjorde också det. Det verkar som att den där Predator-filmen faktiskt är omtyckt av ganska många!

En Robin-figur i en något märklig pose.Efter fotosessionen tog jag mig också tid att titta på mässans cosplaytävling, där ett flertal utklädda mässdeltagare fick visa upp sig på scenen. Ja, förutom de vars kostymer gjorde att de inte kunde gå upp på scenen, inklusive två olika Iron Man-rustningar. Det var faktiskt väldigt hög kvalitet på kostymerna överlag, men jag tror ändå att min absoluta favorit var i barn-kategorin, där en liten grabb hade en extremt stilig utklädnad till Orson Krennic från Rogue One. Han hade till och med Krennics typiska manér och handgester, så han såg faktiskt en smula hotfull ut trots att han var så liten. Det fanns naturligtvis också diverse andra utklädda personer som inte deltog i tävlingen men som gick runt på mässan. Bland dessa var det dock två som stack ut lite extra just på grund av sin kombination: En man utklädd till Jokern, med vad jag antar var hans lilla dotter utklädd till Batgirl. Om man känner till Jokerns och Batgirls interaktioner i serierna kan denna kombination ge något blandade känslor. Men kostymerna var ju snygga i alla fall. Sedan fanns det naturligtvis en massa andra Star Wars-kostymer i vanlig ordning, men oavsett hur många mässor jag gått på får jag ändå fortfarande en viss varm känsla i kroppen av att se stormtroopers i verkligheten, och ännu lyckligare blev jag varje gång en R2-D2 rullade förbi och blippade. Men roligast var nog att se en TIE Fighter-pilot stå vid en barnvagn och leka ”tittut!” med bäbisen i den. Jag lyckades också se åtminstone en Star Trek-uniform skymta förbi. Det vore faktiskt synd om de helt hade trängts ut av Star Wars.

På tal om synd så var det största problemet med mässan det faktum att det inte fanns någon utställning av autentisk filmrekvisita alls (även om jag hörde att det skulle finnas det när mässan besökte andra delar av landet åtminstone). Vi har tidigare här på bloggen beklagat oss över att denna del av mässan, som ju var den ursprungliga anledningen till att den startade en gång i tiden, har krympt, och att den denna gång saknades helt var väldigt synd, speciellt med tanke på att mässan firade 20-årsjubileum i år. Hoppas det inte försvunnit för alltid! En sak som faktiskt hade utlovats skulle komma till Helsingborgsmässan på mässans hemsida var den svenska indiespelstudion Winteractive, som skulle visa upp ett spel där, men jag såg inte skymten av dem någonstans, och när jag frågade fick jag veta att de inte fanns där, men att de kanske skulle vara på Malmömässan. Dåligt att utlova dem på hemsidan i så fall, tycker jag.

Bland VHS-filmerna fanns en med den väldigt deskriptiva titeln "Den Sexglade Rörmockaren".Istället för att titta på filmrekvisita bestämde jag mig för att titta på två av frågestunderna med filmkändisarna som bjudits in till mässan. Jag missade tyvärr en stor del av frågestunden med Carl Weathers eftersom jag missförstått var någonstans den skulle hållas, men det jag såg av den var ändå intressant och rolig. Det var stor publik, de ställde bra frågor, och Weathers gav också bra svar. Det märktes att han var en luttrad Hollywood-skådis som visste hur man svarar på frågor och är underhållande medans man gör det. Det enda problemet var att eftersom det var så mycket folk fick jag stå en bit längre bak, och kunde inte riktigt höra allt som sades från scenen. Detta problem hade jag inte vid nästa frågestund, med stuntmanveteranen Tony Cecere, känd för att ha blivit tänd på eld i otaliga klassiska nördfilmer. När utfrågningen av honom skulle börja trodde jag en stund att jag skulle vara den ende i publiken, men som tur var dök det efter en stund upp åtminstone några andra personer också, så det kändes inte pinsamt utan faktiskt lite mer personligt. Jag fick möjlighet att själv ställa några frågor till Cecere om hur han tycker att stuntbranschen har förändrats i och med datoranimationernas intåg, vilka regissörer han tycker bäst om att jobba med, och hans upplevelser under inspelningen av John Carpenters film The Thing, och likt Carl Weathers gav han bra och intressanta svar. Det var faktiskt riktigt lärorikt att få en inblick i hur det fungerar att bli tänd på eld för en filminspelning. Jag har inte gått på några sådana här frågestunder på någon tidigare mässa, men jag överväger att göra det igen, och kan rekommendera andra besökare att göra det också, även när det inte rör sig om de största kändisarna.

Jag kunde nästan ha köpt Faxanadu bara för att jag älskar omslaget.I övrigt bestod mässan som vanligt främst av en massa olika försäljare som sålde leksaker, kläder, spel, böcker, filmer, rekvisita-replikor och en uppsjö av annat nördigt krimskrams. Trots idogt letande hittade jag dock inga Gundam-prylar alls denna gång. Jag gjorde dock vad jag åtminstone tror var ett fynd, spelet Final Fantasy IX för 300 kr. När jag först såg priset var jag osäker på om det var ett bra pris eller inte, men eftersom vi nu lever i framtiden kunde jag plocka upp en liten dator ur min ficka, koppla upp mig mot ett världsomspännande nätverk och surfa in på en auktionssida för att se vad spelet gick för där. Efter att ha gjort det kände jag mig ganska säker på att 300 kr var ett okej pris, så jag köpte spelet utan att pruta. Jag får för mig att spelen på mässan överlag har blivit något billigare, kanske just eftersom försäljarna måste konkurrera med näthandeln. Jag såg dock fortfarande några dyrgripar, till exempel några kompletta och välbevarade Game Boy-spel för 1500 kr styck. Jag köpte också en knapp med nördigt motiv, och när jag tittade runt i lådorna såg jag en del andra roliga knappar:

"I can't stop buying stuff", en ganska bra sammanfattning av mässan?

Alla andra lådor var fulla, men i denna låg en ensam Jar Jar-knapp.

Min erfarenhet från tidigare mässor var att så gott som alla försäljare endast tog kontanter, men till min glada överraskning var det många som denna gång även accepterade kortbetalning, så min initiala oro över att de kontanter jag tagit ut inte skulle räcka försvann snabbt. Det är mycket möjligt att detta faktum gjorde att jag köpte fler saker än jag annars skulle ha gjort (inklusive bilden med mig och Carl Weathers).

Trots avsaknad av filmrekvisita är jag på det stora hela ändå väldigt nöjd med mitt besök på årets mässa. Det var ibland en smula trångt att gå genom lokalen, men aldrig så att det blev olidligt. Jag fick träffa och lyssna till intressanta personer, se roliga saker, och gjorde inköp som jag är nöjd med och som jag tror inte bara kommer att stå och samla damm. Jag hoppas det inte kommer gå alltför många år innan jag besöker Sci-Fimässan igen.

Publicerat av Fredde (som ber om ursäkt för att han inte tog bättre bilder) Knappen jag köpte.

You may also like...

1 Response

  1. Jönsson skriver:

    ”Den sexglade rörmokaren” är en odödlig klassiker.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>