Hemsökelser och brunnsvatten i konsulernas stad

Äntligen hände det som jag hela tiden hoppats på när jag läst Dennis Gustafssons serier om den kepsbeprydde Viktor Kasparsson, som råkar ut för det enda övernaturliga äventyret efter det andra i 20-talets Hälsingborg med omnejd. För i det senaste Kasparsson-albumet, Spöket på Hotell Vega, utspelar sig en bit av handlingen vid Ramlösa Brunn, vilket är undertecknads hemtrakter. En av de saker som tilltalar mig med Gustafssons serier är de många bekanta Helsingborgsmiljöerna som jag själv strosat runt i, och därför blev jag extra glad när jag nu fick se Brunnshotellet och brunnen själv i serieformat.

Den huvudsakliga delen av handlingen utspelar sig dock inte där, utan på ett annat hotell som fanns beläget inne i staden, titelns Hotell Vega, som hemsöks av titelns spöke. Albumet är i mångt och mycket ett detektivmysterium med övernaturliga inslag, med något mindre blod och skräckmoment än i tidigare Kasparsson-äventyr. Men nog är det skräckstämning över de ofta becksvarta hotellkorridorerna, rent visuellt måste jag säga att detta är den mörkaste av Kasparsson-serierna, med mycket svart och andra mörka färger. Förutom i det ljusa och vackra Ramlösa, där rhododendronbuskarna blommar. Utan att avslöja för mycket av handlingen vill jag säga att det också finns något vackert i själva mysteriet som nystas upp och i spökeriet, trots att det (som vanligt) innefattar ond bråd död och sorg.

Intressantast med Spöket på Hotell Vega är dock att Gustafsson nu har bestämt sig för att ge ut Kasparssons äventyr i kronologisk ordning (som han nämnde när vi intervjuade honom). Därför följer detta albums handling nästan direkt på handlingen i det förra albumet, Skräckens Ängel. I början av serien är Kasparsson ganska själsligt illa däran efter de hemskheter han gick igenom i sitt förra äventyr, och även om det går att läsa Spöket på Hotell Vega utan att ha läst tidigare Kasparsson-serier så kan det ändå sägas att händelserna i det förra albumet till en viss del driver på händelserna i detta. Det går nu också att se hur Kasparsson som person utvecklas och förändras allteftersom tiden går. I Skräckens Ängel var han ung och oerfaren, nu är han något mer härdad och bestämmer sig också för att försöka sätta sig in i de övernaturligheter han råkar ut för genom att göra efterforskningar bland ockulta böcker och dylikt, vilket leder till den mer handlingskraftige karaktären som syns i äventyren som utspelar sig senare kronologiskt sett. Det ska bli intressant att se hur detta kronologiska berättande kommer att utvecklas, men kanske kommer man också att få se ytterligare något mer hopp fram och bakåt i tiden, då det enligt Gustafssons tidslinje finns åtminstone ett opublicerat äventyr som utspelar sig före Skräckens Ängel.

Personligen är jag som sagt glad att äntligen få se Kasparsson besöka Ramlösa, och en annan sak som jag är glad över att jag likt de tidigare två albumen även fått detta signerat av författaren, då det fanns möjlighet till det på årets Science fiction-mässa i Helsingborg. Men det, likt Kasparssons framtida äventyr, är en berättelse för en annan dag…

Publicerat av Fredde 

You may also like...

2 Responses

  1. Jönsson skriver:

    Detta är i mitt tycke det bästa av albumen. Jag tror att det har att göra med de mörka färgerna och designen på spöket i sig samt att Kasparsson verkligen börjar bli härdad som karaktär. Kanske är det också för att jag gått förbi Brahemonumentet utanför Hotellet såpass många gånger på natten (ja, på fyllan) att tanken på en hemsökt byggnad bredvid ger mig lite rysningar.

  1. november 4, 2013

    […] omslag antyder är detta också en synnerligen blodig historia. Jag noterade om det förra albumet, Spöket på Hotell Vega, att det inte fanns så mycket läbbiga blodsdrypande scener som det varit tidigare, men det har […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>